Romarriket

Det romerska samhället i Pantheon hämtar huvudsaklig inspiration från den sena republiken (147 f kr – 30 f kr) men dräktinspirationen behöver nödvändigtvis inte falla inom ramen för dessa årtal, det viktiga är att det känns romerskt. Bröd och Skådespel utspelar sig det år som historiskt motsvarar 99 f Kr eller 653 ab urbe condita (efter Roms grundande) som året heter inlajv. Rom är fortfarande en republik, Kartago har raserats, Mariusreformerna har genomförts och Julius Ceasar fyller ett år.

Yrken och sysselsättning
Majoriteten av de romerska medborgarna är bönder av olika slag men bland romarna finner vi även hantverkare, handelsresande, slaktare, artister, soldater, präster och många andra yrken som man kan tänka sig existerar i civiliserade samhällen. Det är också vanligt att romare, framförallt de rika, äger slavar. Slavar fyller många uppgifter i samhället och kan vara bland annat hushållsslavar, gladiatorer och gruvarbetare.   

Läget i republiken
Efter det tredje puniska kriget och raserandet av Kartago är Rom den främsta makten i medelhavet. Makt kommer dock inte utan fiender och Rom har många fiender. Även inom Rom är det inte alla som är  nöjda med hur saker och ting ser ut. Många allierade stater är missnöjda med att inte kunna åtnjuta de privilegier som romerska medborgare har även om de betalar skatt och bidrar med soldater till den romerska auxilian.

Styre
Den romerska republiken styrs av senaten, en många gånger korrupt skara som sätter sina egna intressen först. Senaten är uppdelad i tre grupperingar; de traditionalistiska Optimates, populistiska Populares och de fristående Medietates. Senatorerna visar sin partitillhörighete med olika färger banden på deras togor och tunikor. Blått för Optimates, rött för Populares och Lila för Medietates. Den egentliga skillnaden mellan partierna är inte vad de tycker utan snarare vilka grupper de söker stöd hos för att kunna sko sig själva.
Senaten Partier

Gladiatorskolorna
En viktig pelare i det romerska samhället är underhållning med vilket massorna hålls i schack. En vanlig och uppskattad underhållning är kamp i arenan mellan gladiatorer. Gladiatorer är både frivilliga och slavar, många är krigsfångar från Roms många krig som tvingas att slåss för sina liv i arenan. Dessa slagskämpar tränas en särskild slags gladiatorskola, ludus och tränas av dess ägare, lannistan. Även om en duktig lannista kan tjäna mycket pengar så är det långt ifrån ett högstatusyrke och även om de fyller en viktig del i samhället så ses de ned på av aristokratin. Om en lannista skulle vilja söka statliga ämbeten skulle denne möta rejäl motvind.
20160612_112130

Religion
Romarna är ett religiöst folk som dyrkar många olika gudar. Främst dyrkar de Olymperna men då det finns gudar för det mesta som berör romarnas liv är det inte ovanligt att även de mindre gudarna får en del uppmärksamhet. Romarnas religiositet är mer organiserad än grekernas och varje gudom har ett prästerskap och dedikerade tempel i de flesta större städerna.  Romarna älskar att fira högtider och har många helgdagar kopplade till gudarna. Ritualer, traditioner och utövande skiljer sig väldigt mycket gudarna och deras följare emellan men det är sällan problem för prästerskapet att samarbeta med varandra när det krävs.

Krigsmakt
Rom har världens kanske mäktigaste och bäst organiserade armé. Med sina legioner av tungt infanteri  och deras deras mer specialiserade auxilia kan de ta sig an alla typer av fiender. Få lyckas stå i Roms väg och även om Romarna besegras reser de sig snabbt igen och slår tillbaka starkare än någonsin förr. Rom har nyligen genomfört den serie av militära reformer som kom att kallas Mariusreformerna. Rom har nu en yrkesarmé och de gamla trupptyperna har ersatts utav enbart legionärer. Detta har gjort legionerna ännu farligare för Roms fiender och många fattiga har valt ett liv som legionärer vilket också har löst det stora problemet med arbetslösheten efter Roms kraftigt ökade slavpopulation.

Under bröd och skådespel är Sjunde legionen och Elfte legionen spelbara. Aktuella romerska soldatkoncept är som följer (se trupptyper för mer detaljer(kommer snart)):
Praetorianer
Legionärer
Auxilia

sköldarlegion

Dräkter
Basplagget för romare är en tunika eller klänning i form av stola eller peplos. Dessa görs emkelt med rektangulära stycken som antingen kan sys ihop eller fästas med fibulor eller spännen. En ordentlig medborgare bör även toga eller palla. Togan är oftast vid men även andra färger går bra. Ett bälte kan också vara att rekommendera. På fötterna bärs primärt sandaler. Färgen lila är reserverad för senatorer, praetorianer och gudarna själva.
Legionärer hämtar inspiration från den sena republiken och det tidiga imperiet.